I Detroit har över hundratusen familjer lämnat sina hus för att de inte klarat lånen. En majoritet flyttar aldrig tillbaka. Husen förfaller, plockas sönder och brinner upp. Bilfabriker ligger i ruiner. Snart tio år efter finanskrisen är Detroit fortfarande en katastrofzon, men staden reser sig sakta och för många står hoppet till Donald Trump. ”Låt honom få en chans, han lovade oss jobb.”
Michigan är bilarbetarstaten som röstade fram århundradets mest reaktionära president. Nu har han suttit i hundra dagar och på plats får vi många förklaringar. De handlar om bilar, kyrkor och män som vill kontrollera sina kvinnor.
text Eva Franchell foto Per Franchell
”Många vita har
förstått att de snart
är i minoritet”
DETROIT En svensk flagga och en viking. Pastor Nathan Sjogren drar upp ärmen och visar sina tatueringar. Vi står utanför hans kyrka, den heter Genesis och ligger på huvudgatan i Royal Oak.
Biltrafiken är tät. Kyrkan ligger i Detroits norra delar och här kör alla bil.
Nathan har en stark präströst, han överröstar dånet och pratar gärna om sitt svenska ursprung även om det ligger fem generationer bort. Han har varit i Stockholm och hans kyrka kunde lika gärna ligga i det socialdemokratiska Sverige. Till Genesis är alla lika välkomna, kyrkan är en social mötesplats med daghem och ungdomsverksamhet. Nathan Sjogren driver också ett stort program för rehabilitering av missbrukare.
Han har sett människor fara illa när jobben försvann från bilindustrin, han har följt medelklassfamiljer genom finanskrisen då föräldrar och barn fick lämna sina hus för att sova i bilen. ”Sleep in the car”, verkar vara ett begrepp här och en beskrivning av plötslig fattigdom.
– För första gången fick medelklassen ta emot den välgörenhet de tidigare kanske sett ner på, konstaterar Nathan Sjogren.
När väljarna satt och vägde Trump mot Clinton letade de efter en avgörande fråga och jag tror att den för många kom att handla om aborter. Pastor Nathan Sjogren
Själv röstade han inte på Donald Trump, men han förstår varför Michigan var den delstat som avgjorde valet och gjorde Trump till president. Men Nathan Sjogrens analys handlar egentligen inte om fattigdom och kriser, utan snarare om moral och det konservativa samhällets önskan att kontrollera kvinnor.
– När väljarna satt och vägde Trump mot Clinton letade de efter en avgörande fråga och jag tror att den för många kom att handla om aborter. De som var emot abort behövde inte tänka längre än så, för dem blev Donald Trump det enda alternativet.
När Hillary Clinton var ”pro choice” och Donald Trump var ”pro life” tror pastor Sjogren att många väljare inte behövde några andra argument.
Hemma i Sverige kan vi tycka att abortmotståndet bedrivs av en liten perifer sekt, men här i USA har abortfrågan vuxit sig stor. Den konservativa kyrkan har blivit politisk och den konservativa politiken mer strängt religiös.
För tio år sedan kunde man se många abortkliniker runt Detroit, men de är borta nu. De katolska sjukhusen har anammat en allt strängare syn på aborter, preventivmedel och sterilisering.
I sin iver att tillfredsställa dessa konservativa krafter gick Donald Trump delvis överstyr när han i valrörelsen ville straffa kvinnor som gjorde abort. Han hävdade att Hillary Clinton skulle ”skära ut fostret ur livmodern den sista dagen före förlossningen”. Och även om han tog tillbaka en del av de värsta vidrigheterna satte han ändå bilden av abort som synd.
Här i Michigan handlade valet om fem kvinnor i Muskegon, en liten sömnig stad väster om Detroit. Kvinnorna hade alla drabbats av livshotande havandeskapsproblem. En av dem kördes i ambulans till stadens katolska sjukhus. Kvinnan riskerade missfall, fostret skulle aldrig klara sig utanför livmodern och nu riskerade även modern att dö, men på sjukhuset väntade läkarna i tio timmar innan de genomförde den livsnödvändiga aborten.
Trump har ingen karaktär. Jag tycker inte om hur han behandlar kvinnor. Pastor Nathan Sjogren
Läkarna följde de katolska biskoparnas rekommendationer som innebär att en graviditet bara får avslutas om fostret är dött eller om modern är i ett kritiskt tillstånd. Alltså väntade läkarna i Muskegon till kvinnans blodförgiftning var livshotande innan de genomförde aborten.
Abortfrågan väcker starka känslor och har en dramatik som passar Donald Trump. Den handlar om hur kyrkan, mannen och makten vill kontrollera kvinnorna. Trump hade inte suttit många dagar innan han drog in det statliga stödet till internationell abortrådgivning. I dag omger han sig med idel abortmotståndare och allt fler amerikanska kvinnor kommer att möta läkare som de i Muskegon.
Pastor Nathan Sjogren tycker inte om Donald Trump.
– Han har ingen karaktär. Jag tycker inte om hur han behandlar kvinnor.
Detroit är en ojämlik stad. Nathan Sjogren tittar ut över Main Street som kantas av kaféer och små restauranger. Här bor den vita medelklassen som sett sina privilegier försvinna. Allt började inte med finanskrisen, menar han. Jobben försvann för länge sedan. Tillverkningen flyttade utomlands eller söderut där arbetskraften var billigare.
– Men finanskrisen blev ett ”wake up call”. Det var då människor verkligen fick lämna hus och hem.
Nu är han rädd att den utbredda fattigdomen kan skapa spänningar och att motsättningarna mellan olika etniska grupper ökar.
– Jag tror att många vita förstått att de snart kommer att vara i minoritet. För dem har åtta år med en svart president varit åtta år av frustration.
Han beskriver hur det vita samhället fortfarande förtrycker svarta.
– Jag kan gå in i en affär med en väska över axeln och ingen bryr sig. Men om en svart man kommer in med samma väska blir han genast en misstänkt snattare.
– Vilka sitter i fängelse? Vilka grips av polisen, jag vilka är hela poliskåren emot?
Det är samma gamla motsättningar och i Detroit är de fortfarande väldigt tydliga. Den vita befolkningen bor i ytterområdena utanför motorvägen 8 mile, ju längre bort desto finare.
De svarta däremot, de bor i city där 40 procent av befolkningen knappt kan läsa och skriva. Där har skolorna stängt och barnen trängts ihop i klasser som kan ha över 50 elever. När Donald Trump säger att han vill behålla jobben i Michigan är det inte de svarta innerstadsborna han talar till. De förlorade jobben för länge sedan.
Det är den rädda vita medelklassen han pratar med. De män som vill att kvinnorna ska föda deras barn medan de själva går till jobben i bilfabrikerna. De män som inte vill förlora sina stora hus, sina feta bilar, sina vapen och sin manlighet.
Detroit var en gång navet i USA:s framgångshistoria. Allt som är stort föddes här, bilarna, husen, hamburgarna och människorna. Detroitborna är fortfarande näst fetast i hela USA.
Här byggdes också de finaste bilarna. Automobilindustrin var stadens stolthet, men i dag är huset där T-Forden byggdes en ruin och Packardfabriken ett monumentalt ödekvarter.
Donald Trump besökte Detroit i valrörelsen. Han lovade att trygga bilfabrikerna, att han skulle sätta ”America first”, men hittills har ingen sett röken av den industripolitiken.
Vi lämnar Royal Oak och kör in mot city. När vi passerar Highland Park blir vägen sämre, människor går mitt på motorvägen för här finns knappt några övergångsställen. I Highland Park bor runt 11 000 människor, över 90 procent av dem är afroamerikaner och här finns inte en enda skola. I hela Detroit har skolan gått igenom en rekordsnabb privatisering. Många skolor har försvunnit för att de helt enkelt inte varit tillräckligt lönsamma och kvinnan bakom Detroits hårdföra skolpolitik heter Betsy DeVos.
Hon är numera Donald Trumps utbildningsminister. Först la hon ner skolorna i Detroit och nu tar hon alltså itu med resten av nationen.
Vi kör vidare mot sydost och kommer in i de östra delarna av Detroit där gatorna kantas av övergivna hus. Krossade fönster, sönderbrutna tak och trasiga verandor där människor en gång satt och vilade efter en hård dags arbete. Nu har gräs och buskar tagit över. Här och där har människor ändå flyttat in och tjuvkopplat elen. Vi stannar inte särskilt länge. Detroitborna är trötta på ruinporr, på journalister som frossar i deras olycka.
– Ni måste se juvelerna också, säger Mike Monford när vi kommit fram till Eastern market, där han står i ett hörn och spelar saxofon.
– Jag brukar komma hit så ofta jag kan för att njuta av prakten.
Han slår ut med handen mot vårens alla blommor som är till salu runt hans fötter. Längre in finns hemodlade tomater och sallad som just plockats från stadsodlingarna mitt i stan. Det här är kanske den enda marknaden i USA som accepterar matkuponger. Målsättningen är att stötta de lokala odlarna så att alla invånare kan köpa mer näringsrik mat.
För tio år sedan var det faktiskt livsfarligt att röra sig här i Detroit city, men nu går vi runt till sent på kvällen. Här trängs serveringar med mikrobryggt öl längs den tidigare så ruggiga Michigan Avenue och det är verkligen inte Trumps förtjänst.
Upprustningen drevs först av unga människor som upptäckte att de kunde få billiga lokaler, ja ibland flyttade de bara in och målade om. Hipstergenerationen drog fler studenter till det centrala Wayne University och så småningom insåg storföretagen att det var drag i centrala Detroit. Det var galet, hippt och lite lagom läskigt.
Men när innerstaden blir allt vitare, drivs den svarta befolkningen bort. Precis som pastor Sjoberg beskrev det är Detroit är en etniskt uppdelad stad. Varje grupp har sin stadsdel, sin kyrka och ett nytt tillskott är flyktingarna som kommit från länderna i Mellanöstern.
Detroit har USA:s näst största flyktinginvandring. I Southfield bor många med arabiskt ursprung, Vanessa Denha Garmo och Al Zara kommer från det kristna Irak och de berättar hur mycket tid de lägger ner på att hjälpa sina landsmän.
Varje invandrargrupp har en frivillig organisation som ställer upp med sjukvård och rättshjälp. De nyanlända behöver bostäder, bilar och jobb.
Donald Trump var här och han lovade i varje fall att vi skulle få jobb. Al Zara
Sedan Donald Trump infört sitt flyktingstopp har många människor från Syrien och Irak dock nekats att resa till Michigan. Samma dag som vi träffar Vanessa Denha Garmo och Al Zara utvisas flera av deras landsmän.
Vanessa och Al är sannerligen inga Trumpanhängare, de tycker att han splittrar landet, men menar ändå att det är logiskt att han vann valet.
– Hillary var ju inte ens här.
Det är många som påpekar att Hillary Clinton valde bort bilarbetarna i Michigan. Att hon hellre satsade på marginalväljarna och svek den demokratiska arbetarstaden Detroit.
– Donald Trump var här och han lovade i varje fall att vi skulle få jobb. Att vi skulle få behålla våra jobb, säger Al Zara.
Vi lämnar Vanessa Denha Garmo och Al Zara och tar bilen in mot stan. I Highland Park saktar vi farten och någon tutar irriterat. Här vill ingen bli stående. Här är det bara de fattigaste som går till fots och de har inget övergångsställe. Här saknar många mobil och kan inta läsa presidentens Twitter. För dem har ingenting förändrats, för dem är Detroit samma gamla orättvisa stad som den alltid har varit.
