Putins troll hjälper
Sveriges ultrahöger

STOCKHOLM Den 27 februari 2014 stormade tungt beväpnade soldater utan nationalitetsbeteckningar parlamentet på halvön Krim i Ukraina.
På Kungsholmen i Stockholm satt Mikael Tofvesson, enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och försökte få överblick.
– Det började dyka upp underliga rörelser, trupper, transporter, men vi visste inte vad det var, säger han.
MSB:s lokaler på Kungsholmen i Stockholm påminner mest om ett campus. Det är hemtrevligt med gröna soffor, fruktkorgar och stora fönster. En mäklare skulle ha kallat miljön ”ljus och fräsch” om lokalerna hade sålts på Hemnet.
Bakom en anonym dörr med kodlås ligger ”lägesrummet”, eller snarare hälften av det. Andra halvan är 30 mil bort i Karlstad.
Med hjälp av en jättelik bildskärm har mötesbordet fogats samman, trots avståndet, och sammanträden sker som om deltagarna befann sig i samma lokal.

Nervcentrum

I rummet intill sitter Carina Jiteg. Hon är ”tjänsteman i beredskap” och på stora bildskärmar flimrar verkligheten förbi i snabb takt. På väggarna trängs information från ett antal TV-kanaler, Tidningarnas telegrambyrå, internet, sociala medier, SOS-alarm med mera.

Via Twitter, avancerade söksystem på nätet och kontakt med folk på plats följer Carina Jiteg nyhetshändelser direkt.
– Vårt uppdrag brukar sammanfattas i fyra ord: att upptäcka, verifiera, larma och informera.
Detta är själva nervcentrum i svensk krisberedskap oavsett om det gäller skogsbränder, stora olyckor eller försök till desinformation och påverkan från främmande makt.
– Precis som Säpo säger har Ryssland blivit väldigt aktiva här. Och det är inte bara genom underrättelseverksamhet. De ökar trycket via statsägd media och sociala medier, säger Mikael Tofvesson.
En av de saker Carina Jiteg tittar efter på sina skärmar är hur nyhetshändelser speglas i media och på social medier. På så sättet kan man studera även ryktesspridning och hur felaktiga uppgifter sprids. Och om någon avsiktligt ligger bakom.

Påverkanskampanjer

På juldagen 2014 publicerade Dagens Nyheter en artikel med rubriken: ”Anonymt ögonvittne: Ukrainsk stridsflyg sköt ned MH17”.

Flygplanet från Malaysia Airlines hade skjutits ner ett halvår tidigare över separatistkontrollerat område i östra Ukraina. 298 människor dog och de flesta seriösa bedömare hade dragit slutsatsen att planet troligen sköts ner av misstag av separatister eller ryska luftvärnsförband.
DN:s källa för den halsbrytande nyheten var en anonym uppgiftslämnare till den ryska tidningen Komsomolskaya Pravda. Ingenting tyder på att sakuppgifterna i artikeln är sanna men texten ligger kvar på DN.se.
Ett annat rejält klavertramp ägde rum då marinen under stort rabalder letade efter ubåtar i Stockholms skärgård 2014. Ryska Sputnik News citerade då en anonym rysk försvarskälla som hävdade att ubåten var från Nederländerna vilket svensk media glatt vidarebefordrade.
Listan på liknande händelser kan göras lång.
– Vill man påverka måste man få in en fot i dörren, säger Mikael Tofvesson, chefen för MSB i Stockholm.
Ingen tror nog egentligen på att stridsflyg från Ukraina sköt ner ett civilt passagerarplan eller att den svenska marinen jagar ubåtar från andra EU-länder. Men man kan så tvivel.

Putins svenska vänner

Enligt Jānis Sārts, på StratCom i Riga kan man se ett mönster där spridningen av negativa attityder mot flyktingar i dag följer samma logik och struktur som kampanjen mot Ukraina.

På SD-nära sajter är detta nästa övertydligt där man ofta vidarebefordrar rysk propaganda rakt av, paketerad och klar.
Chang Frick, som leder Nyheter Idag beskriver relationen så här på sin hemsida:
”Jag är också stringer (en frilansare med återkommande uppdrag) åt RTs dotterbolag Ruptly. Vi köper även videoklipp från dem. Man kan säga att vi samarbetar lite.”
Inför valet 2014 publicerade hatsajten Fria tider en krönika av Pat Buchanan, en amerikansk ultrakonservativ debattör, med rubriken ”Är Putin en av oss?” Svaret han ger är i praktiken ja.
Hans argumentation är förmodligen ganska representativ för hur den radikala högern nu närmar sig Vladimir Putin. Ryssland står för patriarkala konservativa värden som familj, nation och den traditionella synen på äktenskap. Väst står för normupplösning, homosexualitet och dekadens.
Ännu längre åt höger har nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen direkt kontakt med ryska nazister och har även fått pengar därifrån. Så sent som i höstas fick de besök av Stanislav Vorobjev, ledare för den Ryska Imperiska Rörelsen som utåt försöker framställa sig som opposition mot Putin, men deltar i kriget mot Ukraina.

En annan intressant sak är att de ryska trollen och Sverigedemokraternas svans verkar ha funnit varandra på nätet.
”Påtalar att rysstrollen på bloggen stöder SD. Rysstroll kommer då in och stöder SD och hävdar att det inte alls är så.” twittrade försvarsbloggaren Lars Wilderäng ironiskt i veckan.
Historiskt var det svenska kommunister som gick Moskvas ärenden, nu verkar extremhögern ha plockat upp deras fallna mantel.

”Russofobi”

Den ryska propagandan håller på att förändras från att i huvudsak ha handlat om Ukraina och Syrien till att försöka polarisera debatten inom EU.
– De försöker koppla främlingsfientlighet och flyktingfrågan till terrorism, säger Mikael Tofvesson.
En annan uppenbar strategi är att hamra in ordet ”russofobi” som ett samlingsbegrepp för kritik mot rysk politik.
I rysk media håller bilden av Sverige och svenskarna på att förändras. Det finns två tendenser samtidigt. Dels den normala rapporteringen av vad som händer i politik, ekonom och samhällsliv. Dels målar man aktivt en bild av Sverige som aggressivt och främmande.
– På sikt kan det skapa en klyfta mellan befolkningarna vilket är farligt, säger Mikael Tofvesson.
Frågan är vad det betyder.

Ryssland är i dag ett samhälle som flödar av krigsretorik, nationalism och berättelser om hur det stolta moderlandet hotas av en fientlig omvärld. Den generation som nu växer upp blir starkt präglad av detta.
Att svärta ner Sverige inför den egna befolkningen är också en form av förberedelse för konflikt.

TEXT

Anders Lindberg

Foto

Lotte Fernvall